lördag 8 december 2007

En höstdag i skogen Del II

Plötsligt framför mig i naturens egen spotlight står ett majestätiskt träd, det är enormt där det reser sig mot skyn. Hur många gånger har det fått kämpa och spjärna emot de skånska höststormarna? Naturens historia är intressant, tänk om trädet hade kunnat berätta sin självbiografi för mig.




Jag dras djupare in i skogen. Atmosfären som omger mig är klassisk sagomiljö. Hallå, är det någon där? Från stigen kan jag skymta en illa sargad stock, den smälter in på ett sätt som gör att jag misstänker att den fungerar som kamoflage. Kan det vara en ingång? Jag måste ta mig närmare och se om det bor något litet skogstroll under stubben.

Det är snårigt när man lämnar stigen, är det någon som inte vill bli uppmärksammad? Vad göms under stubben? Jag provar igen, hallå, finns det någon där? Jag hoppas på ett litet livstecken, men nej, det är bara fantasier. Det finns inga troll här, eller?




Ett porlande hörs svagt, bäst att ta sig ut på stigen igen. Jag följer det porlande ljudet. Åter igen blir jag lurad att avvika från stigen. Fascinerat kallar vattnet på mig. Det är kallt, men ändå finns det något lockande i vattendraget. Vattnet är pulsen i skogen, det kommer med liv och tonsätter bruset från vinden som flyger fram mellan träden.



Jag följer bäcken nedströms, kan inte låta bli att stanna upp och min fantasi skenar åter iväg med mig. Om jag står här tillräckligt länge så att jag så sakta smälter in, kommer jag då att se älvorna dansa?



Det är jobbigt att ta sig genom den snåriga skogen. Men där framför mig ser jag en inbjudande bänk. Jag slår mig ner och lyssnar till livet i naturen. Sitter och samlar kraft för att fortsätta min upptäcktsfärd. Vad mer kommer att möta mig en sådan här underbara dag?



To be continued......

2 kommentarer:

Dan sa...

Att gå ifrån stigen är vägen att gå....
Kommer att följa ditt fotande :)

Micke sa...

Det var en fantastisk dag och jag fick en sån kick av skogen.

Jag har ett par vänner som vandrar mycket, jag förstår varför de letar sig ut i skogen över en helg med tältet som packning.

Det känns som om fotograferingen kommer att bli en mycket stimulerande hobby.

Jag har mycket långt kvar till din nivå, troligtvis kommer jag aldrig någonsin ens vara i närheten av vad du kan förmedla med en bild.
Men jag kommer att ha mycket roligt så länge jag försöker.

Vi ses kanske i skogen :-)

BlogRankers.com
Bloggtoppen.se